HISTORIA

De första bosättningarna

  För 10 000 år sedan låg inlandsisen som ett täcke över Barentsområdet, människorna började söka sig upp efter de isfria kusterna främst tack vare den varma Golfströmmen. Dessa var färdmän -stenåldersmänniskor som livnärde sig på jakt och fiske. Arkeologiska utgrävningar i området har visat ett släktskap med de som bodde i Tyskland och delar av södra Europa som då var isfritt. Här pratar vi om den första kända kulturen -Komsakulturen. Dessa var strandboende stenåldersmänniskor som levde på vad havet gav. Här kan vi prata om de absolut första kända bosättningarna i Barentsområdet.

Samerna 

  Att samerna tillhör urbefolkningen i området är bevisat genom arkeologiska undersökningar men hur länge sedan och varifrån dessa kommer är fortfarande dunkelt.

  Att dessa skogssamer var nomader och rörde sig efter årstidens växlingar precis som sjösamerna som bedrev fiske utefter kusterna. Vi kan konstatera att här rör det sig om flera kulturer som invandrat.

  Vi har de bronsbrukande sydskandinavierna och den östliga bronsåldern med asbestkeramiken. Här ser man ganska tydligt att människorna färdades vattenvägarna för att sprida sin kultur. Detta pågick ända fram till vikingatiden och här börjar vi veta lite mer hur människor färdades och kulturer möttes. Här hittar vi föremål från medelhavsområdet men även från sydligare delarna av Europa.

  Under 800-talets slut börjar vi hitta de första skrifterna och säkra källorna om folk och länder och fått det bekräftat i arkeologiska utgrävningar som gjorts i Barentsområdet. Här hittar vi storbonden och vikingahövdingen Ottar från Håloglands anteckningar. Han berättar om sina färder längs Ishavskusten mot Kolahalvön, om sin handel med samerna i området.

Kartan visar hur de gamla folkslagen

var lokaliserade. Finnmarken var det land 
som ursprungsbefolkningen samerna 
härskade i.

Gränser och beskattning

  Man vet att under medeltiden blev Barentsområdet gemensamt intresseområde för rivaliserande stater d v s Danmark-Norge, Sverige och Ryssland. Här fanns inga fasta riksgränser och samerna som tillhörde urbefolkningen tvingades att betala skatt i alla tre staterna. Här kommer vi in på hur statsmakterna utövade sin beskattningsrätt i området. Dessa intressekonflikter ledde till allt mer krigiska handlingar. Den främsta orsaken till detta stora intresse av statsmakterna var den alltmer tilltagande handeln av skinn och pälsvaror.
  Hit upp sökte sig handelsmän från andra länder. Detta kom att resultera till att den svenske kungen Magnus Eriksson instiftade en lag i mitten av 1300-talet som föreskrev att all handel skulle ske över Stockholm och Åbo - det bottniska handelstvånget.

  Men även Danmark/Norge följde samma spår och styrde all handel till Bergen och Köpenhamn. Detta förfaringssätt kom att bromsa utvecklingen av handeln på Nordkalotten.

Kartan visar de nordiska ländernas intresseområden fram till 1700-talets slut.  

Pomorhandeln

  Här börjar vi nu skönja en del geografiska gränser eller beskattningsgränser om man så vill, men en gräns kan uppfattas hur som helst. Traditionella förbindelsevägar tog inte hänsyn till någon gräns. Människorna använde under århundraden samma mönster för att komma till en annan plats och idka byteshandel.

  Vi vet att ryska köpmän använde de finska sjö och älvsystemen för att ta sig till Bottenviken. Under den äldre medeltiden gick det en färdväg även från Lofoten över Tornedalen och det inre av Finland och Karelen. Här finner vi Pomorerna, ryska handelsbönder från trakterna kring Murmanskområdet och Kolahalvöns kuster. Deras handel utvecklades mycket snabbt under 1700-talet. Verksamhetsområdet kom att bli uteslutande den nordnorska kusten ända ner till Bergen.

Tydliga gränser

  I februari 1808 gick den ryske tsaren Alexander I till anfall mot svenskarna i Finland och detta slutade med att Sverige fick lämna ifrån sig Finland vid fredsförhandlingarna i Fredrikshavn 1809, Finland blev storfurstendöme under den ryska tsaren. Sverige var i union med Norge så här fanns kanske ingen gräns att tala om.

  Genom det sk Karlstadsavtalet 1905 erkände Sverige Norge som en suverän stat. Under tiden fram till i slutet av 1800-talet i Finland skärptes motsättningarna mellan Finland och Ryssland och den 6 dec 1917 utropades Finlands självständighet. Under revolutionen i Ryssland kom gränsdragningarna att bli allt tydligare, här kan vi börja prata tydliga gränser men under åren mellan 1917 fram till första världskrigets utbrott fanns det en ekonomisk, social och politisk oro i hela världen. Gränser har och kommer alltid att finnas men människor färdas och kulturer möts hos oss som bor i Barentsområdet.

  Vi har i Tornedalen haft världens fredligaste gräns. Språket och kulturen känner inga gränser.

De gamla färdvägarna som utnyttjade 
sjö och älvsystemen. Som vi ser fanns 
det goda förutsättningar för människor 
att förflytta sig stora sträckor.

Vid pennan Rolf Johansson.

© 2018 Barents Road Organization barentsroad.org

  • White Instagram Icon